Natten till söndagen satte vi oss i min trofasta Toyota och styrde kosan mot kommungränsen. Därifrån kan man nämligen vid den här tiden på året beskåda hur solen vänder vid horisonten och går upp igen. Fantastiskt vackert och vi hade ganska tur med vädret. Klockan 1 på natten vänder solen och vi var där precis i tid.
En upplevelse utöver det vanliga. Från den här platsen kan man även skymta Lofoten i fjärran. Spana efter några skuggliknande, fyrkantiga föremål i horisonten. Där är Lofoten. Jag har fått lära mig att klipporna ser högre ut än vad de egentligen är, det ska tydligen bero på någon form av hägring, och det är därför de ser lite konstigt kantiga ut.
Vackert!
Camilla 
Det är i Svolvær jag varit.
Aha, där har jag inte varit ännu, men jag kan tänka mig att det är fint! 🙂
Ja där är fint, fast mulet båda gångerna. Däremot var jag i Narvik själv en gång i samband med en tjänsteresa och såg midnattssolen. Och jag ville visa den för mormor också, men då såg vi den på Dundret i stället.
Vilka häftiga bilder, fiiint
Tack! Det var ännu finare på riktigt 🙂